måndag 7 september 2009

Efter 170 mil till fots.


Ser jag så här nöjd ut.


Lidos har kommit till Capri.

På söndag reser Doris och jag dit.

Naturligtvis följer våra käresta med.



Vi har redan börjat vår nästa vandring....Inlandsbanan.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Såååå många mil och ännu sååå leende. Njut!

När ni passerar Klövsjö längs inlandsbana vet ni vad som gäller.

Tyvärr går inte järnvägen genom byn, man sa: "Här har aldrig gått nån järnväg, och vi har klarat oss bra!" Nu passerar den Kvarnsjö, det är rätt nära...
/PA

Elisabeth sa...

Härlig bild på dig... man kan inte annat än smittas av ditt leende!
En stor bedrift att ha vandrat så långt... grattis, min vän.

Varm kram..

Elisabeth sa...

Du underbaraste människa... tack snälla snälla! Idag av alla dagar... då det känns så himla lessigt... så kommer ditt brev på posten... o så höll jag på börja gråta igen då... men av glädje... av värme... av att få möta sådan omtanken... tack från hjärtat!

Hade jag haft dig närmare så hade jag sprungit över och kramat om dig nu... men då det inte går, så kommer min kram via en burk istället! Men den är precis lika fylld med tacksamhet, och ödmjukhet... tack snälla du! Verkligen en glädje som piggade upp lite idag...

Varm varm kram till dig...

Erica sa...

Grattis och ha det underbart på resan! Vad fin du är på kortet. Det där leendet tycker jag kännetecknar dig :-)

Malin sa...

Men vad otroligt roligt. Ha det underbart där borta! Kram Malin :)

Elisabeth sa...

Men du... igårkväll, när jag hämtade posten... tack snälla! Å så full i skratt jag blev... för inte hade jag fattat att ni faktiskt åkte dit!! (Eller som Carolina sa, när jag berättade: Mamma, jag tror inte att du har "alla hästar hemma" ibland..!)

Det skulle vara spännande att höra lite mer hur ni hade det..!

Varm kram... och än en gång.. tack för att du tänkte på mig. Det var så roligt att få...